Den 18–20 mars ordnade Estniska Nationalmuseet (ERM) konferensen ”Estlandssvenskar. De som steg i land och slog rot”.
Konferensen pågick i tre dagar och samlade forskare, musei-arbetare och företrädare för olika samhällsgrupper som arbetar med arvet efter den kulturgrupp som i århundraden har levt vid Östersjöns kust. Under konferensen diskuterades estlandssvenskarnas historia samt deras situation i dag och i framtiden.
Konferensen öppnade den 18 mars med plenarföreläsningen ”Svenskar i Estland” av historikern Jörgen Hedman. Programmet fortsatte med varierade föredrag och diskussioner. Under onsdagen medverkade både Margareta Hammerman och Christopher Thiele från SOV.
Den 19 mars hölls bl a ett föredrag med titeln ”Ormsö – igår, i dag och i morgon. Ett exempel på förverkligandet av det estlandssvenska kulturarvet.” Henry Timusk, Kata Varblane och Elisabeth Hedfors medverkade.
Samma eftermiddag hölls en paneldiskussion med kulturarvs-experter från Sverige, Finland och Estland samt representanter för SOV och Estlandssvenska Kulturförvaltningen. Paneldiskussionen inleddes av Sveriges ambassadör i Estland, Charlotte Wrangberg.
Fredag 20 mars var ett av temana det pågående projektet om Runö-målet.
Under dessa tre dagar hölls sammanlagt över 20 föredrag av forskare, yrkesverksamma inom området och medlemmar av den estlandssvenska gemenskapen från Estland, Sverige och Finland.
”Estlandssvensk kultur har sedan andra hälften av 1800-talet väckt intresse inte bara bland estniska utan också bland svenska och finska forskare och folkkultur-samlare. Som ett resultat av detta kan man i dag hitta estlandssvenska föremål och minnen i alla tre ländernas nationalmuseer”, säger Sofia Joons, forskare vid Tartu universitet och medlem av konferensens organisationsteam. Hon framhåller att estlandssvenskarna även har ett eget arkiv i Sverige och att de aktivt har deltagit i utvecklingen av museerna i de estniska svenskbygderna.
I konferensens paneldiskussion möttes representanter för de tre ländernas museer och föreningar för att diskutera vad det innebär att bevara historiska föremål parallellt i tre olika länder. ”Ett viktigt tema är också digitaliseringen, som har fört museisamlingarna närmare de intresserade. Diskussionerna omfattar möjligheter och hinder för samarbetet mellan statliga och föreningsbaserade minnesinstitutioner,” säger Sofia Joons.
Konferensprogram och mer information: https://enmconferences.ee/estlandssvenskar-2026
Presentation av utställningen ”Estlandssvenskar. De som steg i land och slog rot”: https://www.erm.ee/naitused/rannarootslased/
De olika föredragen går nu att se på nationalmuseet ERM:s egen YouTube-kanal.
Där finns fem filmer:
- Inledande föredraget av Jörgen Hedman om estlandssvenskarnas historia
- Övriga föredrag den 18 mars
- Föredragen den 19 mars
- Föredragen den 20 mars
- Avslutande rundabords-samtalet med representanter från museer och arkiv i Estland, Sverige och Finland
När man har öppnat en video kan språket (soundtrack) ställas in på svenska eller estniska under inställningar (settings). Om man för musen över tidslinjen längst ned på en film så kan man se vad som händer och välja var man vill börja titta.
