Här samlar vi det som rör Nargö släktforskning
Till skillnad från svenskbygderna längre västerut hade Nargö en ganska kort svensk bosättningsperiod. I början av 1700-talet tömdes ön på civila invånare och år 1748 fick de första civila familjerna officiellt tillstånd att bosätta sig på ön.
Under 1700-talet flyttade ytterligare familjer till ön, dels från estlandssvenska områden men även från Finlands svenskbygder, några av dem hade då först bott någon generation i strandbyarna öster om Tallinn (Kuusalu och Jõelähtme församlingar)
Nargöborna var skrivna i olika församlingar i staden Reval, inte bara i Sankt Mikaelsförsamlingen som man kanske tror utan länge var lika många inskrivna i Helgeandsförsamlingen/Pühavaimu (kyrkan bakom Rådhusplatsen).
I mitten av 1800-talet hade den medeltida Helgeandskyrkan blivit för liten för stadens stora församling som hade växt till 14 000 medlemmar. Man beslutade då att bygga två nya kyrkor, Jaan och Karl, och år 1868 fördes de Nargöbor som tillhörde Pühavaimu över till Jaans församling (kyrkan vid Frihetsplatsen)
Länk till kyrkoböcker för S:t Mikaels församling i Tallinn
Länk till kyrkoböcker för Pühavaimu församling i Tallinn
Länk till kyrkoböcker för Jaans församling i Tallinn
Länk till mantalslängd för Nargö kommun ca 1940
Själarevisionerna för Nargö hittar man under Eestimaa kubermangu revisjonilehtede kollektsioon > Harjumaa > Keila församling (Kegel)
1782 , 1795, 1811, 1816, 1834, 1850, 1858