Ledaren skrivs i det här numret av redaktören Mattias Reinholdson
Släktforskning på gammalt och nytt sätt
Varför har redaktören tagit med så många artiklar om Nargö i det här numret, frågar du dig kanske. Jo, dels tycker jag det är en fantastisk historia om ”sergeanten Lutter”, som Thomas Malmström har grävt fram, dels tror jag att DNA-fyndet i Fredrikshamn är intressant och stimulerande för alla släktforskare bland estlandssvenskarna.
Soldaterna i den svenska armén förföljdes av en byråkrati redan på 1600-talet och det ska vi vara tacksamma för. För vilken levnadshistoria det finns nertecknad i alla de kvittenser som Christopher Asmundsson Lutter gav upphov till! Vilka resor han gjorde redan för 340 år sedan! Det finns säkert många moderna svenskar som inte är lika vittberesta som han var.
Det var en äldre Nargöbo, Harald Luther, som satte Thomas på spåret. Ända sedan Per Wieselgrens bok kom ut 1951 har nargöborna talat tyst om att den första Luther var en förrymd brottsling. Nu hade Harald sett något dokument från Nylands regemente om en Luther, som inte var så negativt skriven…
Det blev många resor till Krigsarkivet i Stockholm för Thomas och där upptäckte han att det handlade om två personer med samma namn, Christopher Lutter, far och son. De fick smeknamnen sergeanten och rymlingen av Thomas och hans mor Mai. Egentligen fanns det en tredje person med samma namn, rymlingens son som gifte sig med en Odensholmsflicka år 1750. (Man skrattar åt att nästan alla Ormsöflickor bar något av de fyra namnen Mare, Kate, Anet eller Gättor. På Nargö ärvde männen ofta sina fäders förnamn, medan kvinnorna kunde ha svenska språkets mest fantastiska namn, men här finns inte plats att räkna upp den.)
Nåväl. Svenska arméns arkiv är ett under av ordning. Räkenskaperna finns i stora enormt tunga inbundna böcker. När Thomas beställde en viss årgång av Nylands regementes räkenskaper kom personalen upp med räkenskaperna för alla svenska regementen det året lastade på stora vagnar. Efter några besök i läsesalen bjöds han i stället ner till arkivrummen långt ner i underjorden. Han fick ett par vita bomullsvantar och förtroendet att själv plocka fram just det regemente som han ville bläddra igenom allt längre tillbaka i tiden. Resultatet är en fantastisk historia.
När Thomas Malmström satt hemma vid sin dator och letade i handlingar från Raseborgs tingsrätt hittade han både det ena och det andra om rymlingen, men också om andra invånare i Kyrkslätt som seglade över till Reval och Nargö bara ett årtionde efter att Sverige hade förlorat de baltiska provinserna i och med freden i Nystad 1721. När de två första familjerna fick tillstånd att bosätta sig på Nargö var ön långt ifrån okänd. Det blev ett spännande föredrag på Nargöföreningens årsmöte i fjol och nu har fler fakta tillkommit.
När mumintrollen gick som tv-serie för 50 år sedan sa min pappa att morfar hade låtit ungefär så där, alltså som muminmamman Birgitta Ulfsson från Helsingfors och mumminpappan Nils Brandt från Borgå. Nu vet jag också att morfars Y-kromosom fanns i Veckelax när stormaktstiden närmade sig sitt slut. Finlandssvenskarna Lutter från Kyrkslätt, Hoeman från Sarvlax och Mattsson från Fredrikshamn hade bevarat sina dialekter på södra sidan av Finska viken. Morfars mor hette Elvine Ambrosen och Göte Brunberg har hittat hennes farfarsfarfar på Odensholm i sitt stora digitaliserade register över alla invånarna i Nuckö socken.
Mson