banner_6.jpg
 
 

Kustbon_1_2019.jpg

UR INNEHÅLLET:

Lussemässodagen på Runö av Abraham Hollman sid 3

Rejarna försvann ut när Lucia skred in av Mson sid 5

Forskningen fortsätter om flykten 1944 av Mson sid 7

Rec: Jungfru Maria. Kvinna, mor och drottning i Tallinn sid 9

Härntningsresorna till Ormsö 1943-44 av Lena Weesar sid 10

Forts: Så många räddades tack vare härntningsresorna sid 45

30 år sen folklorefestivalen Baltica 89 av A Lindgren sid 20

Rec:Småöarnas charm av A Espenberg och I Tomingas sid 22

Rec: Da danskernefik Dannebrogen av S Jensen m fl sid 22

Rec: Terra Feminarum av Margit Rosen Norlin sid 23

Moderniserat Katarinafirande lever i Estland sid 24

Arkeologiska utgrävningar på Odensholm 2020 sid 26

Medaljerna framme hos årets kulturbärare sid 27

Iona Jenkins intervjuas om estnisk design av L Weesar sid 28

Iona Jenkins tips på design, foto och konst sid 30

Unga estniska designers att lägga på minnet sid 31

Nya kulturrådet har haft sitt första möte sid 31

Hög tid att rädda de handskrivna visböckerna av S Joons sid 32

De nya Aibotapeterna visades upp på kyrkodagen sid 34

Prästkorsen en tradition från de ortodoxa kyrkorna sid 36

Nya rön om Ormsös apostel L J Österblom sid 38

Resan från Runö.Teckningar av Abraham Hollman sid 48

Fasta inslag:

Från fårr gånga. Fynd på posten sid 36

Hembygdsföreningarna sid 40-41

Familjenyheterna sid 42-47

Till vila: Elna Johansson: Hemsk flykt 1944 sid 43

Till vila: May-Britt Linnea Pella Ahlstedt sid 44

Till vila: Irene Olljum: Framgångsrik företagare i väst sid 46

Till vila: David Papp: Kartlade sjöfar

Förstasidesbilden: Vid Lucia och några andra "halvhelger", under hösten kom rejarna på besök på Runö. En häst häst leddes runt i storstugan, ynglingarna dansade och barnen skrämdes  upp. Först när husfolket bjudit på en sup gav sig rejarna iväg. ULLMA 19448

Lars_Ronnberg2-2.jpg                                                                                   Lars Rönnberg

                      

Kustbon nr 4 2019

Ordförande har ordet

När vi nu lägger 2019 till handlingarna kan vi se tillbaka på ett minnesår med några av de händelser som under årens gång haft stor påverkan och betydelse för oss estlandssvenskar: Svenskbybornas ankomst till Sverige (1929), andra världskrigets början (1939), överflyttningen till Sverige avslutas (1944), M/S Estonias förlisning (1994) och invigningen av Frihetens port på Djurgården (1994).

Vi har under hösten uppmärksammat händelserna för 75 år sedan då estlandssvenskarna bröt upp från sin hem­ bygd. Den 21 september samlades vi till en minnesstund på Breviks brygga på Lidingö för att minnas att det gått 75 år sedan M/S Triina anlöpte svensk hamn, den sista stora resan med estlandssvenskar över Östersjön. Hembygdsda­ gen den 22 september hade samma tema, då vi fick höra ett föredrag av författaren Marcus Wallén om dr Ludvig Lienhart, den tyske officer som organiserade dessa resor över Östersjön.

Under minnesstunden på Breviks brygga använde jag uttrycket "Den stora flykten", väl medveten om att många estlandssvenskar ser uppbrottet för 75 år sedan som återflyttningen till Sverige. Vi var svenskar, svensktalande i Estland. En gång i tiden flyttade våra förfäder dit. Under 1943-1944 flyttade vi tillbaka till Sverige - det var ingen flykt utan en återflyttning.

När jag sa "Den stora flykten" var det mer att beskri­va tidsandan och omständigheterna under åren 1943 och 1944. Den stora flykten är också ett begrepp i Estlands historia då hundratusentals människor lämnade sina hem och tiotusentals tog sig över Östersjön bort från de annal­ kande sovjettrupperna. Dessa två beteckningar på händel­ serna menar jag inte står i konflikt med varandra. Detta ska inte uppfattas som en förändrat språkbruk, varken från mig personligen eller från föreningens sida. I estlands­ svenskarnas månghundraåriga historia kan vi fortfarande använda begreppet återflyttningen för denna tidsperiod.

I samband med hembygdsdagen arrangerades en utställnning i Estniska husets festvåning med textilier och andra föremål från SOV:s arkiv. Ut­ställningen var mycket uppskattad av alla besökare. Jag kan redan nu utlo­va en ny utställning med andra föremål från vårt arkiv. Vi kan vara stolta över föreningens arkiv med textilier och andra föremål som representerar och visar en del av estlandssvenskar­ nas kulturarv. VI ska vara tacksamma för att tidigare generationer samlat in dessa föremål till vårt arkiv.

Höstens uppskattade utställning ger mig tillfäl­le att vädja till medlemmar och andra att om ni har estlandssvenska föremål är vi djupt tacksamma om dessa över­ lämnas till SOV:s arkiv. Vi har en kvalificerad och kunnig arkivgrupp som sköter vårt arkiv och förvaltningen av vårt arkiv med textilier, föremål och dokument är en viktig uppgift för EstIandssvenskarnas kulturförening.

Mot slutet av året fick vi också ett nytt bidrag till Estlandssvenska kulturfonden

genom arv från hedersmedlemmen Sven Söderblom. Vi ska känna oss hedrade att Sven Söderblom kände att föreningens verksamhet var så värdefull att han kom ihåg oss i sitt testamente. Styrelsen tackar för bidraget som kommer att bidra till att vi kan fortsätta vårda det estlandssvenska kulturarvet.

Jag hoppas att fler anser att det är angeläget att långsiktigt vårda det est­landssvenska kulturarvet och är villi­ga att bidra ekonomiskt till Estlands­svenska kulturfonden som är under uppbyggnad. Styrelsen föreslog också att överskottet vid bokslutet för 2018 skulle överföras till kulturfonden. Det­ta kommer styrelsen också föreslå års­ mötet i mars 2020.

Föreningens arbete är viktigt, både att vårda det estlandssvenska kulturar­ vet och att vara närvarande i nutiden. Jag hoppas ni följer med oss även under år 2020.

Idenna text återstår det bara för mig att önska Kustbons alla läsare God Jul, Gott Slut på 2019 och Gott Nytt År!

Lars Rönnberg

Ordförande


© MH 2009 | Wallingatan 34, vån 5, 111 264 Stockholm | Tel: +46 8 612 75 99 |

e-post: info@estlandssvenskarna.org | webmaster@estlandssvenskarna.org