Hur gick svenskarnas flykt till? Specialvisning den 30 december
Cirka 7.600 estlandssvenskar flydde över Östersjön 1943-44. Nu ordnar SOV en möjlighet att se hur deras flykt skedde på Sjöhistoriska museet i Stockholm fredag 30 december kl 13-17.
Margit Rosen Norlin: På museet visas hennes ritning av den lilla fiskebåten och vilken packning som följde med från Nargö till Finland. Båten transporterades senare över till Sverige och familjen kunde starta ett nytt liv som fiskare på Björkö-Arholma i Stockholms skärgård. Foton visar många av föremålen.
Margareta Hammerman: Drygt hälften av estlandssvenskarna kom till Sverige tack vare att svenska staten hyrde in ett par större fartyg. Journalfilmen på museet visar hur M/S Juhan ankommer till Frihamnen i Stockholm och Lidingö-Brevik. Margareta Hammerman är redaktör till boken Estlandssvenskarnas flykt över Östersjön, där den historiska bakgrunden och ett hundratal flyktberättelser ingår.
Maria Gilbert & Linnéa Granberg Sönnert: En motion till SOV:s årsmöte 2017 ledde till att två kvinnogrupper började brodera vad som hände med estlandssvenskarna efter 1944. I Stockholm träffades några för att sy hur livet blev i Sverige. På Aibolands museum i Hapsal möttes ”torsdagstanterna” som ville visa vad som hände med dem som blev kvar i Estland. På Sjöhistoriska museet visas kopior av de båda veporna upp. Originalen ska hängas upp på Aibolands museum tillsammans med den ursprungliga Aibotapeten som berättar om estlandssvenskarnas historia från 1200-talet fram till 1944.
Mattias Reinholdson: Under den första sovjetiska ockupationen av Baltikum 1940-1941 försvann nästan 300 estlandssvenskar. De flesta kallades in i Röda armén och dog under andra världskriget. 20 personer sändes till fångläger och dog där. På samma sätt försvann tiotusentals ester, letter och litauer österut och det förklarar varför så många balter försökte fly till Sverige när Röda armén närmades sig igen 1943-1944. Estlandssvenskarnas kulturförening SOV har försökt kartlägga vad som hände med de försvunna svenskarna.
Kom, titta, lyssna och ställ frågor. Den 1 januari återinförs inträdesavgiften på de statliga museerna. Gå nu och lägg pengarna du sparar på de goda kardemummabullarna i museets cafeteria.
Varmt välkomna!
Vänstra bilden: Årsmöten kan vara viktiga. Merike Wulf motionerade 2017 om att man borde brodera en fortsättning på Aibotapeten, som beskriver estlandssvenskarnas historia fram till 1944. Resultaten hänger nu på Sjöhistoriska museet i Stockholm. Foto: Mattias Reinholdson
Högra bilden: Så här fullstuvad var familjen Rosens flyktbåt, som tog familjen från Nargö till Finland. Margit Rosen Norlin berättar om båten och flykten på Sjöhistoriska museet den 30 december. Foto: Mattias Reinholdson
