banner_6.jpg
 
 

Kustbon_2017_nr4.jpg

UR INNEHÅLLET:

Julminnen från 1870-talet av Jakob Blees sid 3

Julkosena, pyramidal prydnad som blev julkrona sid 6

Släktforska på estlandssvensk.topotek.se sid 7

Fortsättning följer på Aibotapeten av Mson sid 8

Nordiska frivilliga i Estlands frihetskrig av Ove Knekt sid 10

Rec: Rågösvenskarnas 600 år av Arnold Lindgren sid 14

Ebba Herrn, 17 år, arresterad och förhörd 4 juli 1940 sid 15

Vem av bröderna Arvid och Verner konfirmerades? sid 16

Biskopen och korståget 1206 översatt till estniska sid 18

Vrakjakt på Ormön av Saga Adolfsson sid 19

Sabatants i Tallinn och dansläger på Rågöarna sid 20

SOV vill ha fler arkeologiska utgrävningar i Aiboland sid 22

Gun Pella höll föredrag om Rågöbröllopen sid 23

Minnesstund över 250 estniska soldater av Gun Pella sid 24

Fler presenter och plaketter på Nargö sid 26

Grattis till datasäkerhetsexperten Viiveke Fåk, 70 år sid 28

Till vila: Lina Dahlkvist från Fällarna på Ormsö sid 30

Till vila: Ellen Lindström, Rälby, Ormsö har avlidit sid 31

Varning! Servera inte julmust till dina estniska vänner! sid 32

Stående inslag:

Från fårr gånga sid 2

Kalendariet sid 18 

Hembygdsföreningarna sid 26-27 

Familjenyheter sid 28-31

 

Bilden på forsta sidan: Torsdagstanterna på Aibolands museum i Hapsal har satt igång att sy en fortsättning av den första Aibotapeten från 2002. Tapeten ska visa vad som hände med de svenskar, som blev kvar i Estland efter andra världskriget.

Från vänster Sigrid Tarkmeel, Ri.ii.id Kamarik, Anu Mätlik, Ene Smöslova. Stor Aino Sillamägi, Silvi-Astrid Mickelin och Aili Umda.

Foto: Anu Raagmaa

Redaktören har ordet

Lar-Ronnberg-2016.jpg

                                                                                   Mattias Reinholdson

                      

Kustbon nr 4 2018

Tio år som redaktör

J ag hade ett ärende en måndagskväll till SOV:s lokaler på Wallingatan i Stockholm. Så fort jag kom innan för porten på Eesti Maja hörde jag ett piano och när jag började gå

upp för trappan satte en kör igång att sjunga. Lite ansträngd efter att ha gått fem trappor upp plockade jag fram nycklarna för att låsa upp dörren.

När jag satte nyckeln i låset hörde jag även här en kör. Hela stora samlingsrummet var fyllt av unga människor som stod och sjöng på estniska. De släppte fram mig till dörren in till SOV. Väl där inne slog mig tanken: Just det, de har börjat öva till den stora körfesten i Tallinn nästa sommar. Jag tror SOV hamnade rätt när vi flyttade till Estniska huset.

Vi umgås med trevliga och kulturella människor. Jag känner mig hemma.

Jag börjar också känna mig hemma som redaktör för Kustbon. Decembernumret 2008 var det första jag ansvarade för. Dessförinnan hade jag i åtskilliga år suttit med i redaktionsrådet och försökt att hitta fel under korrekturläsningen. Att ansvara för en tidning är säkert väldigt olika från publikation till publikation, men få redaktörer har lika nära kontakt med läsarna som jag. På julbasaren i Estniska huset häromdagen kom flera läsare fram och hade synpunkter. Jag visste inte att min humor var underfundig, men det sa en herre till mig. När jag ringde Jenny Melin från Spithamn för att kolla fakta till en artikel (som jag länge drömt om att skriva och som förhoppningsvis kommer i nästa nummer) öppnade hon genast med att säga att alla i hennes födelseby minsann hade uttalat namnet på Nargö med hårt g. Hon hade läst oktobernumret och reagerat på att Nargöborna själva inte gjorde det.

Från mina tio år som redaktör är det två nummer jag minns som direkt obehagliga att göra. Tillsammans med hembygdsföreningarna listade vi i juninumret 2011 alla de estlandssvenskar som mördades, deporterades eller mobiliserades av Sovjetunionen sommaren 1941.

Över 500 namn från en befolkning på drygt 7 000 individer! Tre år senare gjorde vi en ny uppräkning med dem som deporterades vintern 1949. Efteråt känns det ändå skönt att ha gjort de här bägge numren. Jag har träffat läsare som för första gången fick veta vad som hade hänt med grannar och avlägsna bekanta, men de har kanske aldrig vågat fråga. Och det visar på den ohyggliga sovjetryska ockupationen och förklarar varför estlandssvenskarna nästan unisont valde att riskera livet på havet. På nattygsbordet ligger Magnus Utviks nya bok "Partiet på kant med (v)erkligheten".

Det finns svenskar som fortfarande inte riktigt vill ta in de här ohyggligheterna.

Som redaktör för Kustbon får jag ibland synpunkten att det är för litet material från just läsarens ö och hembygd. Jag försöker att få med något viktigt och intressant från alla bygder, men allt får jag inte kännedom om. För folk med rötter på Ormsö och i Rickul-Nuckö finns två fina medlemstidningar, så jag känner litet extra för läsarna med anknytning till Nargö, Rågervik, Odensholm och Runö. I förhållande till deras svenska befolkning förr är de kraftigt överrepresenterade om man räknar sidor i Kustbon. Ibland styr slumpen vad som kommer in: Efter kronprinsessans besök på Nargö i augusti kom frågan upp om de sista konfirmanderna och vips fick jag foto och text. Och uppföljningen blev ännu värre (en kallhamrad nyhetsjournalist ska jag väl skriva bättre) av att en av konfirmanderna, Ebba Herrn, tagits till förhör i just de lokaler vi beskrev i förra numret. Och att Sabatants vill lära sig just Rågödanser, tja, vad ska jag skriva? Jag har själv ställt frågan varför just rågöborna bevarade mest av sin musikskatt av alla estlandssvenskar.

Risken/chansen/möjligheten finns att Nargö och Rågervik, denna gång Korkis, får mycket plats även i nästa nummer, som jag hoppas få klart till Alla hjärtans dag. Mer  besynnerliga sätt att fria har jag inte hört talas om. Om du vill uppväga obalansen och har en kärlekshistoria att berätta, hör du av dig omgående efter helgerna!

Mson


© MH 2009 | Wallingatan 34, vån 5, 111 264 Stockholm | Tel: +46 8 612 75 99 |

e-post: info@estlandssvenskarna.org | webmaster@estlandssvenskarna.org