banner_6.jpg
 
 

Kustbon_1_2019.jpg

UR INNEHÅLLET:

Svenska skolan i Reva!: liten skola med stor omsorg sid 3

Skolan bombades sönder 1944 sid 5

De estlandssvenska skolorna på 1930-talet sid 6

Vem lärde barnen läsa innan det fanns skolor? sid I 0

Lär dig läsa med Eibometoden! av Carl Russwurm sid 11

Hela tiden nya språk i Hullo under andra världskriget sid 13

Uppsats: Estlandssvenskarna och bildningstraditionen sid 13

Nya gårdshuset invigt på Aibolands museum sid 14

Rec: Estonia. A Modern History av Neil Taylor sid 15

Rec: Där for evigt. En resa i tiden av Kristian Pella sid 18

Nya upptäckter om talharpan av Aim Haas sid 20

Första svenskar till Estland. Föredrag av Anders Kaliff sid 28

Vantar från Runö ovanför polcirkeln av Eva Lorentz sid 30

Parlamentsvalet i Estland den 3 mars av Ove Knekt sid 31

Statyn Maria i barnsäng från Ormsö flyttas i Tallinn sid 33

Rec: Svek i Aiboland av Mikael Sjövall sid 34

"Storyn bygger på minnesbilder och historier" sid 35

Kulturbrodöserna får besök av Torsdagstanterna sid 36

OS-brottaren Edvin Vesterby på tapeten igen sid 37

Minnesgudstjänst på Nargö 75 år efter avhysningen sid 38

Barnuppforstran på Runö på 1840-talet av F Ekman sid 43

Till vila: Lennart Jiirgenson: Gjort sin sista sorti sid 45

Till vila: Oskar Friberg: Siste svenske ormsöbon sid 46

Till vila: Katarina Norling: Sprkbon i Hapsal o Tallinn sid 46

Stående inslag:

Kalendariet sid 19

Från fårr gänga sid 27

Hembygdsföreningarna och årsmötesrapporter sid 39

Familjenyheterna sid 43-47

Förstasidesbilden: Svenskafolksko/an i Reva/ läsåret 1918-1919.

Fram till 1927 fanns skolan i Sankt Mikae/sforsam/ingens nuvarande kyrkobyggnad och bilden är tagen på gården bakom huset. Lärarinnan längst till vänster heter Ester Nyman och den manliga läraren är Nikolaus Blees. Flickan trea/rån vänster i raden längst ner är Ellen Blees. övriga personer är okända.

Lars_Ronnberg2-2.jpg                                                                                   Lars Rönnberg

                      

Kustbon nr 2 2019

Ordförande har ordet

Den 4 juni var det mottagning på Estlands ambassad i Stockholm. Dels firades i förtid Segerdagen, som egentligen infaller den 23 juni, dels var det avtackning av Estlands ambassadör i Sverige Merle Pajula. Efter 4,5 år i Stockholm återvänder hon till Tallinn för att bli utrikespolitisk rådgivare till talmannen i Estlands parlament Riigikogu. Ambassadör Pajula intresserade sig för och var mycket aktiv i den estländska gemenskapen i Sverige. Bland annat fick vi stort stöd av ambassadören tillsammans med de ambassadörerna från de två andra baltiska länderna under planeringen och genomförandet av den Baltiska dagen på Skansen förra året. Jag såg också ett genuint intresse för estlandssvenskarna som en del av den estländska gemenskapen i Sverige och som en viktig förbindelselänk mellan Sverige och Estland hos ambassadören. Vem som tar över efter Merle Pajula är i skrivande stund okänt.

2019 är ett minnesår för estlandssvenskarna. Det är i år 75 år sedan flykten över Östersjön avslutades ochhuvuddelen av den svenska befolkningen i Estland lämnade sin gamla hembygd. Trots att vi sedan många år tillbaka kan resa tillbaka till våra egna, våra föräldrars eller till och med våra föräldrars föräldrars hembygd innebar uppbrottet från svenskbygden i Estland ett slut på den svenska bosättningen som den sett ut under hundratals år. I höst kommer vår Hembygdsdag uppmärksamma att det gått 75 år sedan ankomsten till Sverige. Vi kommer också samlas på Breviks brygga på Lidingö, den plats dit många av flyktingtransporterna anlände och således den plats i Sverige där många estlandssvenskar - och ester - satte sin fot på svensk mark för första gången. Vi hoppas att samlingen på Breviks brygga kommer att ta fram ljusa minnen från 1944, minnen av tacksamhet över att moderlandet Sverige tog emot estlandssvenskarna efter uppbrottet från hembygden.

Svenskdagen, som Estlandssvenskarnas kulturförvaltning i Estland arrangerar, uppmärksammar början på den svenska bosättningen. I år hålls Svenskdagen på Ormsö där kyrkan är helgad till S:t Olof, enligt traditionen grundades 1219 och firar således 800 år i år. Ett fascinerande tidsintervall när vi ställer 1219 mot 1944.

I höst är det val till Estlandssvenskarnas kulturförvaltning. Valdagen är ännu ine fstställd men det finns skäl ändå för mig att påminna om att ju fler som skriver in sig i minoritetslängden ju större och starkare blir den estlandssvenska minoriteten i stland.För att skriva in sig behövs medborgarskap i Republiken Estland, vilket erhålles genom att påvisa tt man är född i Estland eller släktskap med föräldrar och föräldrars föräldrar födda i Estland. Vi hjälper gärna till med råd och tips för detta är en viktig fråga även för estlandssvenskaran i Sverige. I val behövs det inte bara väljare utan även kandidater. Så det är tid att fundera på om du vill kandidera redan nu ävenom valet kan verka långt bort i tiden. SOV ser gärna att alla estlandssvenska bygder blir representerade av de kandidater som är bosatta i Sverige.

Det är mycket att se fram emot under  2019, både nu under sommaren men också senare under hösten. Til sist, önskar ja gKustbons läsare en skön och avkopplande ˗̶  eller aktiv ˗̶  sommar var ni än tillbringar den!

Lars Rönnberg

Ordförande


© MH 2009 | Wallingatan 34, vån 5, 111 264 Stockholm | Tel: +46 8 612 75 99 |

e-post: info@estlandssvenskarna.org | webmaster@estlandssvenskarna.org