banner_6.jpg
 
 

Kustbon_2017_nr4.jpg

UR INNEHÅLLET:

Estland 100 år. Pressat schema i Tallinn av Eva Lorentz    sid 3

Vetenskapligt intresse för estlandssvenskarna av Mson       sid 5

Flyktingutställning på Lidingö av Mson   sid 7

Kustbons första tid i Sverige av Mson     sid 8

Estlandssvenskama har flyttat till förorterna av Mson   sid 12

Fråga Kustbon: Vad är kläckebär för något? av Mson          sid 15

Flydde över isen från Finland till Estland 1918 av Mson     sid 16

Tre böcker om estlandssvenskar översatta till estniska       sid 17

Otto Weckströms predikan i S :t Mikael den 17 mars 1918 sid 18

DNA-tester stärker banden till Finland av Göte Brunberg    sid 20

När kom svenskarna till Finland?  sid 23

Rec: Biofilmen Stalins död (The Death af Stalin) av Mson  sid 24

Hur fick minnesstenen över kriget stå kvar på Ormsö?       sid 25

Medvind för svensk språkbo i Hapsal sid 26

Aibolands museum i Hapsal fyllde 25 år av Lena Weesar     sid 27

SOV:s årsmöte: Revisor blir kassör, två dlemmar                  sid 28

Alla våra hundraåringar. Hela listan ända från 1671 !           sid 30

Kyrkoherde Patrik Göransson fyllde 50 år av Eva Lorentz  sid 34

Galeasen Hoppet från Hapsal tillbaka till Estland                sid 38

Till vila: Henrik Svenungsson, biskop av Stockholm           sid 36

Till vila: Maria Norberg, Gammalsvenskby   sid 37

Till vila: Pauline Koinberg, tredje äldsta hittills sid 38

Kustbon firade sitt första sekel med ambassadörsbesök sid 40

Fasta inslag:

Från fårr gånga  sid 2

Kalendariet   sid 22

Hembygdsföreningarna  sid 29

Familjesidorna   sid 34-39

Redaktören har ordet

Lar-Ronnberg-2016.jpg

Mattias Reinholdson       

                      

Kustbon nr 1 2018

"från fårr gånga"

Ett bibelcitat och vad ni inte fått läsa i Kustbon

När jag läst om Glenn Krankings fina beskrivning av Kustbons år i Estland (i decembernumret 2017) är det svårt att producera något lika bra om tidningens första år i Sverige. Jag har dock reflekterat på tre saker när jag suttit och bläddrat i gamla och nya tidningar. Den gladaste upptäckten kommer sist, på sidan 30.

Några av er har besökt min kyrka på Lidingö, Ansgarskyrkan. SOV har haft både en hembygdsdag om musik och en kyrkodag där på senare år. Min kyrka är sig inte lik. När vi byggde den på 1990-talet var det bara för en traditionell svensk frikyrkoförsamling. Det fanns några enstaka medlemmar som inte var födda i Sverige. De kom från Tyskland, Norge och Estland och en medlem hade flyttat ända från Indien. Idag när jag just läst Arthur Johansons bok Estländska år upptäcker jag att min missionsförsamling är förvånansvärt lika frikyrkoförsamlingarna i Estlands svenskbygder. Och visst har det funnits band mellan kyrkorna i Sverige och Estlands svenskbygder. När jag kom till bönehuset i Rälby på Ormsö i slutet av 1980-talet slogs jag av hur likt det var missionshuset i Stavsnäs i Stockholms skärgård. Inte bara på utsidan utan också till inredning och utsmyckning.

Nu doftar det ibland av rökelse när jag kommer till Ansgarskyrkan. Vi har både eritreaner som firar sin urgamla koptiska mässa och en grupp ortodoxa från Ukraina. De har kommit ganska sent till Sverige och har inte hunnit eller haft råd att bygga sina egna kyrkor.

När jag går in genom porten tänker jag ofta på vad Jesus sa: "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger". (Matteus 7:12) För hur var det? När estlandssvenskarna hade flytt till Sverige gick de genast till kyrkan, precis som de hade gjort extra ofta under krigsåren hemma på Ormsö och på Runö och Rågöarna. I Sverige träffade de återigen prästerna Sven Danell och Karl Hammarin från Svenska kyrkan, liksom pastorerna Arthur Johanson och Eskil Rydén från Svenska Missionsförbundet och andra kyrkomän som hade arbetat i Estlands svenskbygder under mellankrigstiden. Och det blev framför allt till Betesdakyrkan i hörnet Östermalms/Floragatan i Stockholm som estlandssvenskarna gick.

Den som vill läsa mer heltäckande beskrivningar av Kustbons första år i Sverige har faktiskt ett par sådan att läsa som i decembernumret 1993. Medarbetarna Viktor Aman, Edvin Lagman, Thomas Lorentz, Elmar Nyman med flera berättade om roligt och allvarligt, viktigt och underhållande. På SOV:s årsmöte 2008, när en ungdomlig 90-åring skulle hyllas, höll jag ett föredrag om tidningens historia och i juninumret finns det talet publicerat, så jag hänvisar till de här båda tidningarna. Jag blev redaktör i slutet av det året och mina insatser ska kanske någon annan bedöma. Här idag kan ni i stället läsa tre reflektioner om Kustbon, bland annat om vad du inte fick läsa i Kustbon.

Håll till godo!

Mson


© MH 2009 | Roslagsgatan 57 ½ tr. ned, 113 54 Stockholm | Tel: +46 8 612 75 99 |

e-post: info@estlandssvenskarna.org | webmaster@estlandssvenskarna.org